TEKST: Elisabet Häggström-Nordin

I sex- och samlevnadsundervisning bör lärare diskutera och samtala med unga om hur sexualitet porträtteras i pornografiskt material och annan sexualiserad media. Det är viktigt att könsroller, jämställdhet mellan könen och genuskunskap kommer upp på agendan.

Seksualisering via media
Pornografi är ett av de mest efterfrågade ämnesområdena på Internet och är lättillgängligt för nästan alla, inklusive barn och ungdomar (1, 2). Ett massivt utbud av budskap förknippade med sexualitet sprids via Internet och andra media. Denna så kallade sexualisering sprids i samhället via tidningar och dess frågespalter om sex, TV, video, filmer och Internet. Medieforskaren Anja Hirdman har i sin doktorsavhandling visat hur veckotidningar, riktade till kvinnlig respektive manlig publik, förändrats över tid. De bilder på unga kvinnor, som visades i manlig press på 70-talet förekom i de tidningar som riktas till unga kvinnor under 90-talet. Samtidigt har bilderna i de pornografiska tidningar som riktas till män förändrats till grov hårdporr (3).
Ungdomar kommunicerar idag med varandra via Internet och genom så kallade ”ungdomscommunities”, det vill säga virtuella mötesplatser med inloggning. En beräkning är att 90 % av ungdomar i åldersgruppen 12-24 år har ett konto på den populära mötesplatsen ”Lunarstorm” och att de i genomsnitt ägnar ca 46 minuter dagligen åt att chatta. Vissa av dessa mötesplatser har visat sig vara finansierade av porrbranschen, till exempel www.snyggast.com, där unga flickor och pojkar poängsätter bilder på mer eller mindre avklädda ungdomar. Länkar till pornografiska erbjudanden läggs in på dessa sidor (1).

Vad vet vi?
Det finns några svenska studier där sambandet mellan sexualvanor och pornografi bland ungdomar har studerats (4-8). Slutsatserna i dessa studier pekar på att ungdomars sexualvanor påverkas av pornografiskt material. Fler ungdomar med erfarenhet av pornografikonsumtion har erfarenhet av oral- och analsex. I studierna, som Rogala och Tydén gjort, tillfrågades unga män och kvinnor om hur de upplevde anala samlag. Kvinnorna upplevde det mestadels negativt medan fler män upplevde det positivt. Männen och kvinnorna trodde i högre grad att andra påverkades i sina sexualvanor av pornografi än vad de själva gjorde. Men en betydande del av både män och kvinnor ansåg att de själva påverkades på olika sätt (7-8).
I en färsk rapport från Norge där forskare från de nordiska länderna medverkat visar att de allra flesta har sett porr och att många använder den aktivt, det konstateras också att kön spelar en avgörande roll både när det gäller hur pornografin används och vilka attityder de unga har (9,10).
Olika teorier och perspektiv gällande pornografi finns beskriva och präglar människors synsätt på detta kontroversiella fenomen. Zillman uttrycker en oro för hur barn och ungdomar, som konsumerar pornografi påverkas i sitt känsloliv (11). Andra forskare har ett mer liberalt synsätt och menar att trots det enorma utbudet av sexualiserad media, är ungdomar fullt kapabla att sortera och välja eller välja bort vad de vill se (12). Inom feministisk forskning däremot menar många att pornografin är det yttersta uttrycket för den rådande genusordningen i samhället, där mannen är överordnad kvinnan (13).

Studier gjorda på ungdomar
Vi (Häggström-Nordin E, Hanson U, Sandberg J, Tydén T.) har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ studie om ungdomar, pornografi och sexualitet för att försöka bringa lite klarhet i hur ungdomars sexualvanor påverkas av pornografi och sexualiserad media.
I den kvantitativa studien (14), bland 718 gymnasieungdomar i Åk 3, framkom att nästan alla pojkar, 98 %, och 71 % av flickorna hade konsumerat pornografi. Pojkarna var mer positiva till pornografi än flickorna. Vi delade in ungdomarna i hög- och lågkonsumenter. De som läst eller sett pornografi varje vecka och oftare kategoriserades som “högkonsumenter” och resterande kategoriserades som ”lågkonsumenter”. Trettio procent av pojkarna men bara fem flickor var högkonsumenter. Fler ”hög”- än ”lågkonsumenter” blev sexuellt upphetsade, fantiserade om, eller hade provat att genomföra sådant de sett. Det var fler manliga hög- än lågkonsumenter som hade erfarenhet av kompissex, gruppsex och analsex. Fler manliga högkonsumenter hade också en tidig samlagsdebutålder (<15 år).
Tre av fyra av ungdomar i vår studie hade haft samlag, och 71 % använde preventivmedel vid sitt första samlag. De flesta hade positiva upplevelser av sina sexuella erfarenheter, med undantag för analt samlag, som 16 % hade haft, där fler unga kvinnor än män hade negativa erfarenheter.

Den kvalitativa intervjustudien (15) genomfördes för att få en djupare förståelse för hur unga kvinnor och män tänker och reflekterar om pornografikonsumtion och dess eventuella påverkan på sexualvanor. Ungdomar (n=18) intervjuades via en intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna analyserades med hjälp av Grounded Theory-metoden (16).
Intervjumaterialet resulterade i en modell där kärnkategorin ”Att leva med den rådande sexuella normen” beskriver hur pornografi, men även andra media med ett sexualiserat innehåll, skapar sexuella förväntningar och krav.

Slutsatser och implikationer i klinisk praxis
Om och i så fall hur hur den allt mer lättillgängliga pornografin påverkar oss människor är inte studerat i någon större omfattning. Våra resultat bidrar med kunskaper om ungdomars erfarenheter. Intervjustudien bidrar också till ökad en förståelse för detta fenomen. Eftersom det har blivit mycket vanligt att ungdomar ser på pornografi,
Barnmorskan har en nyckelroll i detta arbete, eftersom vi är vana att samtala om sexualitet.

Referenser

1. Månsson S-A, Söderlind P. Sexindustrin på nätet: aktörer, innehåll, relationer och ekonomiska flöden. Växjö. Égalité. 2004. ISBN 91-973364-8-3.
2. Thornburgh D, Lin H S. (eds). Youth, pornography, and the Internet. Washington, D.C. National Academy Press. 2002. www.nap.edu
3. Hirdman A. Tilltalande bilder. Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Akademisk avhandling. Instititutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet, 2001.
4. Lewin B, Fugl-Meyer K, Helmius G, Lalos A, Månsson S-A. Sex i Sverige: Om sexuallivet i Sverige 1996. Folkhälsoinstitutet 1998:11.
5. Hammarén N, Johansson T. Youth and sexuality in transition. University of Skövde. In Swedish, 2001.
6. Tydén T, Olsson S-E, Häggström-Nordin E. Improved use of contraceptives, attitudes toward pornography, and sexual harassment among female university students. Women’s Health Issues 2001; 22: 87-94.
7. Rogala C, Tydén T. Does pornography influence young women’s sexual behaviour? Women’s Health Issues 2003; 13: 39-43.
8. Tydén T, Rogala C. Sexual behaviour among young men in Sweden and the impact of pornography. Int J STD & AIDS 2004; 15: 590-93.
9. Sørensen A D, Knudsen S V. Unge, køn og pornografi i Norden – Slutrapport. Københamn ANP 2006:749, Nordisk ministerråd. www.norden.org
10. NIKK magasin. Generation XXX - Unge og pornografi. nordisk Institutt for kvinne- og kjønnsforskning. Nr. 2-2006. www.uio.no
11. Zillman D. Influence of unrestrained access to erotica on adolescents and young adults' dispositions toward sexuality. J Adolesc Health 2000; 27:41-44.
12. Brown J D. Adolescents' Sexual media diets. J Adolesc Health 2000; 27S: 35-40.
13. Tong R. Feminist thought: A comprehensive introduction. London: Westview. 1997.
14. Häggström-Nordin E, Hanson U, Tydén T. Associations between pornography consumption and sexual practices among adolescents - a cross-sectional survey among high school students in a medium-sized city in Sweden. Int J STD & AIDS 2005;16:102-107.
15. “It’s everywhere!” Thoughts and reflections about pornography among young people in Sweden. Häggström-Nordin E, Hanson U, Sandberg J, Tydén T. In press.
16. Glaser BG, Strauss AL. The discovery of Grounded Theory. Strategies for Qualitative Research. Chicago: Aldine, 1967.

Elisabet Häggström-Nordin
Med dr, lektor vid Mälardalens Högskola, Institutionen för Vård- och Folkhälsovetenskap, Västerås, Sverige. Styrelseledamot i Svenska Barnmorskeförbundet.
elisabet.haggstrom-nordin@mdh.se